2 juni 2015

Miniarbete-Kosovare Asllani

Karriär

Kosovare Asllani är en svensk fotbollsspelare. Hon är född 1989 i Kristianstad.
Hennes fotbollskarriär startade i Vimmerby IF, där spelade hon till år 2007 då hon började spela med Linköpings FC. Under hennes år med Linköping gick det väldigt bra, speciellt 2009 när de vann allt, de vann SM-guld, Svenska cupen och Supercupen. Eftersom det gick så bra för henne så kände hon att hon ville utmana sig själv lite. Så i december 2009 skrev hon på ett kontrakt för Chicago Red Stars. Där spelade hon 13 matcher och hon gjorde 2 mål. Hon spelade i Chicago till den säsongen var slut i augusti 2011. När den säsongen var över åkte hon tillbaka till Sverige. Där spelade hon klart säsongen i damallsvenskan med Linköping. Efter det fortsatte hon med Linköping hela säsongen 2011. Mellan 2007-2011 spelade Asllani totalt 69 matcher och gjorde 28 mål med Linköpings FC.
Efter att hon hade spelat med Linköping under hela 2011 så bytte hon klubb, fast den här gången bara till ett annat lag i damallsvenskan, Kristianstads DFF. I landslaget hade Kosovare varit ordinarie spelare 2008-2010, men i VM 2011 fick hon inte spela. I september 2012 skrev hon kontrakt för PSG, Paris Saint Germain och där spelar hon än idag. Totalt i Svenska damlandslaget har hon spelat 51 matcher och gjort 11 mål mellan 2008-2013.

Allmänt

Hon har haft ganska många skador genom åren men en av hennes skador var väldigt otäck. Hon spelade match med sitt PSG mot Lyon och bröt käkbenet efter en nickduell. Hon behövde inte opereras men hon var tvungen att ha en mask över ansiktet för att skydda käkbenet innan det hade läkt färdigt. Hon missade landskamp mot Kanada men inte något annat viktigt.

Asllani ska snart ge ut en barnbok som handlar om henne själv, den heter ”Passa bollen! Ropar Kosse”. Hon tycker att det finns för få fotbollsböcker som handlar om duktiga tjejer och därför ville hon ge ut en bok som visar att även tjejer kan vara framgångsrika inom fotbollen. Boken handlar inte bara om fotboll utan om henne som person i helhet. Eftersom båda hennes föräldrar är från Kosovo så har hon invandrarbakgrund så boken berättar om det också. Boken släpps 1 juni. 

Filmanalys Ondskan


Filmanalys

Jag tycker att filmen var bra men hemsk. Man ser hur det var förr i tiden på vissa skolor i Sverige och hur det kunde vara hemma hos folk på den tiden. Fast så som det var hemma hos de då, så kan det nog vara hos vissa familjer idag också.

Erik beskrivs som en ganska tuff person, han verkar modig som vågar slåss och han är stark som person. Han gör som han själv vill även fast folk säger till honom vad han ska göra. Ibland så ser jag honom som lite olydig, han gör saker man inte får. När han är med personer som han tycker om så tycker jag att han verkar snäll och omtänksam, men det är när han är med personer som gör han arg eller som retar upp honom som han kan bli tuff, då visar han att han inte är feg och att han kan slåss och att han är stark.
Jag tycker att Eriks uppväxt är väldigt hemsk. Hans styvpappa slår honom även fast han inte har gjort någonting. När hans mamma försöker säga till styvpappan så blir han bara ännu surare så det är ingenting som hjälper. När Erik sen säger åt styvpappan så tror jag att han blir lite chockad för han står bara där och stirrar rakt fram. Han slåss i skolan också och det är dels därför han börjar på internat, för att det inte går så bra för honom och för att han inte kan sköta sig riktigt. Men jag tror också att det är för att han ska slippa vara hemma med pappan och för att Erik ska börja må bättre och få några vänner. Jag tror att om Erik hade haft en bättre uppväxt så hade han blivit en bättre person. Eftersom hans styvpappa slår honom är det som om han visar att det är tillåtet. Det är nog därför som Erik har slåtts sen han var liten, för att det är så han har blivit uppfostrad.

När Erik får börja på internatskola så hoppas hans mamma och han själv på att det ska bli bättre för honom. Där finns det ingen styvpappa som kan slå honom och de hoppas nog också på att det ska gå bättre för honom i skolan. När han kommer dit tycker jag det verkar som att Silverhielm verkar vara snäll och som att han ska försöka göra det bästa för att Erik ska trivas och för att det ska gå bra för honom. Men redan vid första middagen så ändrades mina åsikter om honom när han började slå eleverna med knivar även fast de var oskyldiga. Alla elever gör alltid som de äldre eleverna säger, medan Erik alltid säger att han inte vill och säger emot nästan allt de tvingar honom att göra. När han inte gör det så tycker de att han är feg och han blir kallad Råttan. De enda som inte kallar honom för Råttan är hans vänner och då märker man att de är sanna vänner som står upp för varandra och alltid finns där för varandra. De yngre eleverna blev dåligt behandlade av de äldre eleverna men de gjorde bara sitt jobb.
Jag tycker att Silverhielm fick lära sig av sina misstag i slutet av filmen när Erik visar att han också kan slåss. Jag tycker det är bra att Erik visar honom vad de får stå ut med varje dag, jag hoppas att de tänker på det till sen.
Det är väldigt många och stränga regler på skolan, jag tycker att det är för hårda regler. Men det var ju så förr i tiden och jag är glad att det inte är så i Sverige idag.
Han träffar en tjej ganska snabbt och även fast de egentligen inte får träffas så gör de ju det i alla fall och tjejen som jobbar i köket får sparken. Jag tycker både att det är rätt och fel att de träffas. Det är rätt för att det borde vara tillåtet att träffas och då är det bra att de står upp för vad de tycker. Men det är ändå lite onödigt eftersom hon blir av med jobbet. Om det går bra för de med relationen när de kommer hem från internatet så tycker jag att det är värt det, men om det bara blir dåligt och bråk och så vidare så hade det nog varit bättre om hon hade haft kvar sitt jobb.

Historia v.23

Digerdöden
Digerdöden kallas också ”den stora döden” eller ”den svarta döden”. Sjukdomen kom till Europa från Svarta havet i mitten av 1300-talet. Lung- och böldpesten spreds oftast genom loppor som sugit blod av råttor som bar på bakterien. När lopporna sen sög blod från människorna så fick även de i sig pestbakterien. Pesten var en väldigt smittsam sjukdom och ibland fanns bakterien i människors hus så när de flydde så spred de också vidare sjukdomen till andra. När bakterien kom till Europa spred den sig snabbt över hela kontinenten. Man tror att sjukdomen startade i Kina år 1334 och år 1349 kom den till Norden.

När man blev smittad så insjuknade man väldigt snabbt och eftersom det inte fanns något botemedel så ledde det ofta till döden väldigt snabbt. Det var så stor dödlighet så att ungefär 15 miljoner människor dog under 1300-talet, det var ca 1 tredjedel av hela Europas befolkning. Eftersom det var så många som dog så var det många platser som blev öde efter sjukdomen medan det fanns några platser som klarade sig helt från att bli smittade. Den kallades ”den svarta döden” eftersom man fick svarta bölder på kroppen. Det var många människor som trodde att digerdöden var ett straff från Gud för att man gjort någonting dåligt. Judarna utpekades också som skyldiga för att ha spridit sjukdomen så vissa av de mördades för att inte fler skulle bli smittade.
Konsekvenser
Digerdöden gjorde så att det blev väldigt öde och folktomt på vissa ställen eftersom så många människor dog. Det blev även brist på arbetskraft, men för de som fortfarande jobbade var det en fördel eftersom de fick högre löner. Samtidigt så minskade jordbruket och livsmedlet blev dyrare, så under den senare medeltiden blev det jordbrukskris. Efter digerdöden har det varit några mindre pestsmittor och då dog det ännu fler människor. Det var först i början av 1500-talet som befolkningen var den samma som år 1340 innan digerdöden bröt ut. Sverige klarade sig hyfsat bra från pesten.

Heliga Birgitta
Den heliga Birgitta är en av medeltidens mest kända personer. Hon föddes år 1303, hennes mamma var släkt med den kungliga släkten och därför fick Birgitta lära sig läsa och skriva, det var inte vanligt att flickor fick lära sig det på den tiden. När Birgitta var liten kände hon att Jesus fanns och hon ville börja gå i kloster, men hennes pappa tillät henne inte att göra det. Han bestämde istället år 1316 att hon skulle gifta sig. Så hon blev bortgift vid 13 års ålder med en riddare som hette Ulf Gudmarsson. Ulf var 5 år äldre än henne och Birgitta ville inte gifta sig med honom. Men det blev ett lyckligt förhållande till slut. Tillsammans flyttade dem till Ulvåsa gård i Östergötland, de fick 8 barn, 4 döttrar och 4 söner. Birgitta tog hand om alla sina 8 barn men också om kvinnor som till exempel var ensamstående och hade barn. Birgitta var väldigt rik trots att hon levde ett väldigt enkelt liv på en gård.

Ulf och Birgitta åkte ut på en resa år 1339 till olika heliga platser. Under en av deras resor blev Ulf sjuk och han dog senare när de kom hem från resan. Eftersom Birgitta var släkt med kungafamiljen så brukade hon jobba som hovmästarinna på Vadstena kungsgård. Gården testamenterdes till Birgitta år 1346 för att hon skulle kunna bygga ett kloster. Vadstena kloster invigdes år 1384 och det var till för både munkar och nunnor. De bodde i olika hus men hade en gemensam kyrka i mitten. Birgitta bestämde själv exakt hur det skulle se ut i kyrkan. Den första som bestämde över klostret var Birgittas dotter Kristina. Klostret växte och blev större och rikare. Hovet och rika män skänkte gåvor till klostret för att de ville få en gravplats där. Det började byggas dotterkloster i Europa, bland annat i England, Finland, Estland och Italien. Det fanns 27 birgittinerkloster i slutet av medeltiden. Vadstena kloster fanns kvar till 1595 då det stängdes. Alla kloster stängdes under 1500-talet för att Gustav Vasa tog över. Han införde protestantismen istället för katolicismen och han ansåg att man inte skulle ha kyrkor och kloster i protestantismen så därför stängde han dem. Nu mer används birgittinklostren mest för nunnor. Mellan år 1372-1373 så vallfärdade hon till Jerusalem tillsammans med hennes son Birger och hennes dotter Kristina. När de kom tillbaka därifrån så avled Birgitta och hon begravdes i Vadstena kloster. Hon helgonförklarades av påven i Rom år 1391 och hon var då den första i Norden som blev ett helgon. Eftersom att hon blev helgonförklarad så firar vi fortfarande den dagen när hon har namnsdag, 7 oktober.

Drottning Margareta
Margareta Valdemarsdotter föddes i Danmark år 1353, hennes pappa Valdemar Atterdag var då kung i landet. Hon förlovade sig med kungen Magnus Erikssons son Håkan och hon blev bortgift med honom när hon var 10 år, han var då 22 år. Tillsammans flyttade de till Akershus i Oslo. De fick ett barn tillsammans när hon var 17 år, han fick namnet Olof.
När Margaretas pappa Valdemar dog så fick Margareta sin son Olof till att bli vald som kung av Danmark. Hennes man Håkan dör år 1380 efter en svår sjukdom och då regerar Margareta själv över både Norge och Danmark till Olof blir myndig och kan regera själv över Danmark. Men Olof får aldrig chansen, han blir sjuk och dör redan i tonåren år 1387. Margareta fortsätter att styra över de båda länderna.

År 1380 ber Sverige Margareta om hjälp för att få bort sin dåvarande kung Albrekt av Mecklenburg. Hon skickar några personer för att besegra Albrekt. När de hade besegrat honom så var Margareta drottning över 3 länder. Hon har planer på att starta en nordisk union, alltså en nordisk förening mellan Norge, Sverige och Danmark. För att veta att det ska bli en bra framtid för unionen så tar hon hennes systers barnbarn Erik av Pommern till sig och gör han till sin fosterson. Först kröns han till kung av Norge och sen år 1397 blir han krönt till kung av Danmark och Sverige också. Då var han bara 15 år. Starten av unionen höll till i Kalmar samtidigt som Eriks kröning skedde, unionen kallas nu mer för Kalmarunionen. Deras tanke bakom unionen var att det skulle bli en bra politisk sammanslagning men istället så blev det bara kaos. Danmark ville styra allt och Sverige ville vara självständiga och därför kom de inte så bra överens. De var en union till Gustav Vasa tog över och blev kung i Sverige 1523.
Drottning Margareta dog i pesten år 1412.

Korstågen
Under medeltiden fanns det 9 olika korståg, de varade mellan år 1096 och år 1272. Korstågen var militära expeditioner, de reste från Västeuropa till Mellanöstern. De gjorde det för att de ville befria Jerusalem och andra platser som finns med i Bibeln.
Det var när Europa höll på att splittras som de startade korstågen. Den dåvarande påven Urban II ville starta ett krig som skulle vara heligt för att förena alla kristna igen. Korsfararna, som var kristna människor, reste till Jerusalem från Västeuropa i 5 veckor. När de kom fram dödade de många av muslimerna och judarna som bodde där eftersom de själv var kristna. När de hade gjort det så gjorde de Arnulf av Choques till kyrkligt överhuvud över Jerusalem. Eftersom han var kristen så blev Jerusalem kristet i 100 år framåt. När de reste dit så grundade de också grevskapet Edessa. Det var en stat dit korsfararna reste under första korståget. Under det andra korståget så kom vallfärdare till påven och berättade att Edessa hade fallit och då startade påven ett nytt korståg. Då kom det korsfarare från hela Europa. Men det andra korståget blev bara ett fiasko, några muslimska ledare tvingade alla européer att vända tillbaka hemåt. Jerusalem föll i oktober år 1187. Det mest kända korståget är det tredje, då hade Jerusalem just fallit. Ett nytt korståg startade och det var bland annat Rickard Lejonhjärta som då var kung i England som var inblandad. Han var även inblandad i massakerna där han dödade 2700 muslimer.
De kristna styrde bara Jerusalem i 15 år. År 1244 så erövrade Turkiet staden. Efter några år hade egypterna tagit över nästan alla städer som de kristna ägde. Ludvig IX från Frankrike blev då väldigt arg så han startade det åttonde korståget. Korsfararna åkte till Tunis och därifrån tänkte de ta sig in i Egypten. Men vattnet där var så smutsigt så Ludvig och nästan alla andra korsfarare dog. Eftersom så många städer föll så blev det bara några tusen korsfarare som kunde fortsätta resan. De få som var kvar flydde vidare till Cypern och det är än idag korsfararnas stad.
Orsaker & konsekvenser
En av orsakerna till att det blev var att Europa hade väldigt många invånare och det hade varit väldigt få krig under en lång period. Så de ville göra nya äventyr och därför bestämde de sig för att starta korståg. Korstågen var inte bara dåliga för Europa, de var bra också. De var bra för bland annat handeln och kulturen. Handeln ökade vid Medelhavet och Västeuropa och det var bra för ekonomin.

Karl den Store
Man vet inte så mycket om Karls liv som liten, nästan alla källor säger olika. Men man tror att han föddes den 2 april år 742. Han är en av de mest kända personerna på medeltiden. Karls pappa var kung över Frankerriket och när han dog så fick Karl och hans bror dela på riket. Men hans bror dog år 771 så Karl regerade själv över landet. Han kröntes till kung över frankerna och langobarderna, som är två sorters germanska stammar, år 800. Han gifte sig med Himiltrude eftersom hennes pappa var langobard men de skilde sig efter ett tag.

Karl startade många fälttåg, det första mot Lombardiet. Han startade striden mot Himiltrudes pappa för att Karl tyckte att han var tvungen att skydda påven från langobarderna. Längs vägen erövrade Karl och hans militärer alla städer dem for förbi, den enda staden som inte gav med sig var Pavia men han tog över även den staden år 774. När han tagit över hela Lombardiet började han kalla sig själv för langobardernas kung.
Han startade ett nytt fälttåg mot morerna och Spanien år 778 men det blev misslyckat, istället så startade han ett mot Sachsen eftersom de hade gjort uppror år 778 när han stred mot Spanien. Sachsen brände ner Karlsburg, kyrkor, kloster och kristna byar. De stoppades av franker och Karl åkte tillbaka till Spanien. Men när han kom tillbaka så brände hertig Widukind och Sachsen ner ännu mer kristna byggnader och de mördade flera kristna personer. Han vann striden mot Sachsen och fick reda på att Widukind hade flytt därifrån, då halshögg han 4500 personer och efter det var det tio-åriga kriget mot Sachsen slut. Det fick namnet Slakten vid Verden. När det kriget var slut hade Karl nästan erövrat allt motstånd han hade och han regerade över allt han hade erövrat.

Han belönades för allt bra han hade gjort för kristendomen i Peterskyrkan år 800. Han kröntes till kejsare i Rom och sen gjorde han hans son till arvtagare för att vara säker på att allt han hade tagit över och allt han gjort inom kristendomen skulle vara kvar. Men riket splittrades senare i alla fall. De delarna av Europa som han erövrade var en liten del av Spanien, halva Italien, nästan hela Frankrike, Schweiz och Österrike om man tänker ur världen ser ut nu för tiden.

Muslimska expansionen-Muhammed grundar islam
Allt började med att Muhammed skapade en ny tro som var en blandning av kristendomen och judendomen. Det var på 600-talet. När han skapade tron så bildades också ett nytt rike. Det var ett arabiskt rike som efter många år blev en stormakt, det blev till och med ett av de största stormaktsrikena i världen.
När Muhammed dog så tog kaliferna över islam. Kaliferna var hans efterträdare och de som styrde över islam efter Muhammed. Damaskus blev huvudstad och islam var religionen i riket. Arabiska var det officiella språket eftersom koranen som är islams heliga skrift är på arabiska och får inte översättas till något annat språk. På 750-talet så var riket så stort att det sträckte sig från Portugal till floden Indus i Pakistan.
Senare på 750-talet togs islam över av abbasiderna och de flyttade huvudstaden till Bagdad i Irak istället för i Damaskus. Det riket varade i ungefär 500 år men de uppnådde aldrig samma makt som kaliferna hade. Efter det så blev det ganska många krig och strider, bland annat mot korsfararna. Men också mot de mongoliska styrkorna. När det blev krig mot mongolerna erövrade och förstörde de Bagdad och det var då riket gick under. Den tiden som abbasiderna ledde riket och islam brukar man kalla för islams storhetstid.
Genom alla år har araberna haft ganska stor makt och de har lätt kunnat påverka mycket för resten av världen. Vissa heliga skrifter från Antikens Grekland har översatts till arabiska och araber har varit duktiga i astronomi, matematik och medicin i alla år. Araberna har också varit bra på att ta hand om de erövrade platserna. De som inte var muslimer fick betala lite extra i skatt men det blev aldrig något bråk mellan de bara för att de hade olika tro. På det sättet så var invånarna för det mesta sams och man välkomnade alla in till riket. Islam har letts av många olika personer och ibland har det till och med varit lite splittrade delar av riket. Men islam har ändå alltid hållit ihop och det finns ju även idag.