Från första sidan i boken blev man inkastad i judarnas liv på den tiden. Det var poliser som stormade deras hem och tog deras saker. Jag kände direkt att den här boken nog kommer vara ganska jobbig att läsa men jag tror också att den kommer vara intressant. Jag vet att det handlar om en hemsk händelse och det märktes redan på första sidan. Det man också märkte är att det är en krigsbok, de pratar mycket om kriget i familjen och jag vet allt det här med Auschwitz och Hitler hände under bland annat Andra världskriget.
Hanna och hennes familj bor i hyreshus innanför en mur med många andra judar. Boken började med att de fick reda på att de inte skulle få bo kvar så de packade sina väskor för att vara borta i tre dagar som de fått order om. Man får följa dem på deras resa till Auschwitz, jag tror att det är dit de ska men jag har inte kommit så långt i boken än. Det är en jobbig resa dit med lite mat och vatten. Tillsammans försöker de vara positiva och hålla humöret uppe trots allt det jobbiga som händer runt omkring dem.
Hanna och hennes familj fick fick en order att packa sina väskor för att de skulle vara borta i två dagar. De och alla andra judar som bodde innanför murarna med dem samlades utanför synagogan. Därifrån fick de färdas med buss till ett ställe där alla fick lämna ifrån sig alla sina saker de tagit med sig och där de stannade i en natt tror jag. Efter det fick de åka med tåg i två dygn för att sen kliva av på en perrong. De vet inte vad som kommer hända, de tror att allt ska bli bättre men de inser ganska snart att det är ett arbetsläger. Det är ont om mat, vattnet de dricker är smutsigt och de får bara duscha en gång i månaden.
Boken verkar bra eftersom jag vill veta vad som kommer hända i slutet. Man märker att de redan har det jobbigt där och deras tid i Auschwitz har bara börjat än så länge.
