Kristendomen

Kristendomen uppstod i Palestina för ungefär 2000 år sen. Den kyrka som fanns då var den katolska kyrkan. Palestina var då ockuperat av romarna och den judiska befolkningen väntade på att Messias skulle komma och hjälpa dem. Det var Gud som skulle sända ut Messias för att han enligt judarna skulle befria Palestina från romarna, skapa fred och ge lycka åt judarna. Medan judarna väntade på Messias så gick Jesus runt i Palestina och predikade. Det fanns några i det judiska folket som trodde att Jesus var Messias och de blev därför besvikna när han inte ville befria Palestina från romarna.

Jesus blev tillfångatagen av romerska soldater när han var 30 år och blev sedan korsfäst. Många trodde att han uppstått från döden och att han kommit tillbaka till jorden. De som väntade på Messias och var med i den första religiösa församlingen var judar. De levde som vanliga judar förutom att de lyssnade på vad Jesus hade att säga vilket inte andra judar gjorde. Jesus var också jude men han tänkte lite annorlunda och levde på ett annat sätt än många andra judar. De första som var med i församlingen och Jesus tänkte inte på att de skapat en ny religion, kristendomen, utan den växte bara fram eftersom.

Jesus skickade sina lärjungar, bland annat Petrus och Paulus, till de stora grupperna av judar i romarriket och bad dem predika om Jesus lära och liv. När de gjort det hade de lyckats övertala några stycken att Jesus var den riktiga Messias och på så sätt växte kristendomen fram allt mer och flera församlingar bildades. Man kallade först Jesus för Jesus Messias. Men man översatte Messias som betyder “den utvalde” till grekiska och då blev det Jesus Christós, Jesus Kristus. Efter det började fler och fler av Jesus Kristus anhängare att kalla sig kristna.

När romarriket delades upp i Västrom och Östrom så delade även kyrkan upp sig och den östra sidan började kalla sin kyrka för ortodox och den västra fortsatte att vara katolsk.

Kristendomens 3 riktningar

Från början fanns det bara en kyrka, den katolska kyrkan. Men idag finns det tre olika riktningar och kyrkor inom kristendomen: de ortodoxa kyrkorna, de protestantiska kyrkorna och de katolska kyrkorna. Korset symboliserar kristendomen.

Ortodoxa kyrkorna

I den ortodoxa kyrkan finns det ingen speciell ledare, därför har varje land som är ortodoxt en egen kyrka som är självständig. Patriarken i Konstantinopel är den främsta ledaren av alla ortodoxa kyrkor. Den största av alla ortodoxa kyrkor är den rysk-ortodoxa. Ordet ortodox betyder “rätt lära” och “rätt gudstjänst”. De som lever ortodoxt tycker att de har rätt eftersom gudstjänsterna är likadana som de var på 300-talet och läran är ungefär samma som grunden till kristendomen.

Gudstjänsterna inom de ortodoxa kyrkorna är nästan gjorda som ett skådespel. Det finns två delar av kyrkan och de har en vägg emellan. Ena delen symboliserar himlen och det är där altaret finns, den andra delen symboliserar jorden. Gudstjänsten är som en föreställning. Den består av tre akter som ska symbolisera Jesus liv. Första akten är barndomen, i andra akten har Jesus blivit profet och i tredje akten dör han och uppstår igen. Efter de tre akterna bryts brödet i bitar och doppas i vin, sen delas det ut till alla som är där. Det är ofta långa gudstjänster inom de ortodoxa kyrkorna och de som är där står upp.

Symbolik

Det finns två symboler som representerar de ortodoxa kyrkorna, rysk-ortodox och grekisk-ortodox:

Grekisk-ortodoxRysk-ortodox

I ortodoxa kyrkan kallar man sakrament för mysterier. De sju mysterierna som finns inom ortodoxa kyrkan är dopet, konfirmationen, nattvarden, bikten, äktenskapet, prästvigningen och sista smörjelsen/de sjukas smörjelse.

Dopet

Dopet är det första sakramentet som gör att man kommer in i det kristna livet. Det är oftast små barn som döps men man kan döpas när man vill i livet om man inte döpts som barn. Inom den ortodoxa kyrkan så sänker prästen ner hela barnet i dopfunten och döper barnet i fadern, sonen och den helige andes namn. Efter det sker en krismering. Krismering är när prästen smörjer in barnets näsa, öron, huvud och bröst med en helig olja.

Konfirmation

I ortodoxa tron så är konfirmationen en förlängning av dopet. Vid konfirmationen så bekräftas dopet men konfirmanden bekräftar också sin tro på Gud. Krismeringen utförs också, på samma sätt som på dopet. Det finns dock inget tvång på att man måste vara döpt för att få konfirmera sig inom den ortodoxa kyrkan.

Nattvarden

Nattvarden kallas även för kommunionen eller eukaristi. Under nattvarden delas det ut vin och bröd till alla närvarande och man tänker att det är Kristi kropp och blod. Det är bara präster som gått igenom prästvigningen som får hålla i en nattvard och bara döpta och konfirmerade som får ta emot och fira nattvarden.

Bikten

Bikten innebär att man erkänner sina skulder och synder inför en präst som sedan förlåter synderna. Man rekommenderas att bikta sig 4 gånger om året inom den ortodoxa kyrkan men oftast gör de det bara en eller två gånger per år. Prästen som man bestämmer tid med och biktar sig för har tystnadsplikt.

Äktenskapet

Vid äktenskapet förbinder sig en man och en kvinna med varandra för evigt och egentligen är skilsmässa därför inte aktuellt. Enda anledningen till att få skilja sig är om en av parterna har blivit intvingad i äktenskapet med våld eller om någon av dem inte är döpta. På vigselceremonin så lovar paret varandra trohet och blir därmed en del av kyrkan. Både mannen och kvinnan måste vara döpta för att äktenskapet ska vara giltigt. Om man skulle ha en sexuell relation innan äktenskapet så ses det som en synd i kyrkan eftersom man tycker att sexualiteten hör hemma inom äktenskapet.

Prästvigningen

Under prästvigningen så vigs en person till präst av en redan vigd präst. De vigda prästerna är de enda som får utföra sakramenten, förutom vid vissa dop. De sakrament som utförs av en person som inte är vigd till präst har ingen betydelse. Män som är gifta får bli präster men när man väl blivit prästvigd så får man inte ingå ett nytt äktenskap. Kvinnor får inte bli vigda till präster och om man är biskop inom ortodoxa kyrkan får man inte ha någon sexuell relation med någon annan.

De sjukas smörjelse 

De sjukas smörjelse innebär att prästen smörjer en sjuk eller döende persons händer och panna med en välsignad olja, oftast är det olivolja som man använder. De sjukas smörjelse ges till alla personer som är sjuka för att de ska bli frisk igen. Men många kallar sakramentet för den sista smörjelsen därför att man tänker att man förbereder personen inför döden.

De tio budorden

Inom den ortodoxa riktningen finns tio budord:

1. Jag är Herren, din Gud, som förde dig ut ur Egypten, ut ur slavlägret. Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig.
2. Du skall inte göra dig någon bildstod eller avbild av någonting uppe i himlen eller nere på jorden eller i vattnet under jorden. Du skall inte tillbe dem eller tjäna dem.
3. Du skall inte missbruka Herrens, din Guds, namn.
4. Tänk på att hålla sabbatsdagen helig. Sex dagar skall du arbeta och sköta alla dina sysslor, men den sjunde dagen är Herrens, din Guds, sabbat.
5. Visa aktning för din far och din mor, så att du får leva länge i det land som Herren, din Gud, ger dig.
6. Du skall inte dräpa.
7. Du skall inte begå äktenskapsbrott.
8. Du skall inte stjäla.
9. Du skall inte vittna falskt mot din nästa.
10. Du skall inte ha begär till din nästas hustru, och du skall inte ha lust till din nästas hus eller åker, hans slav eller slavinna, hans oxe eller åsna eller något annat som tillhör din nästa.

Idag har den ortodoxa kyrkan 150-200 miljoner anhängare och ungefär 100 000 av dem lever i Sverige. De största kyrkorna finns i östra Europa.

Katolska kyrkan
Den katolska kyrkan är öppen för alla. Ordet katolsk betyder just allmän. Den katolska kyrkan kallas också för romersk-katolska kyrkan eftersom den är styrd av Påven i Rom. Inom katolicismen anser man att Påven är Jesus efterträdare.

Symbolik:

I den katolska kyrkan finns det många symboler. Det finns några för treenigheten, för Guds son, för den helige anden, och för fadern. Det här är ett exempel av varje:

 Treenigheten: Fadern: 
 Sonen: Helige Anden: 

I katolska kyrkan firas det mässa med nattvard varje dag men den viktigaste dagen är söndagar samt högtider som jul och påsk. Innan mässan så ber man för sig själv och sen sjunger man psalmer och tackar Gud. Inom katolicismen tror man att man renas från alla synder och allt dåligt man gjort under sitt liv när man dör. Det kallas för skärselden och för att slippa den får man be ofta så att man blir förlåten för sina synder utan att behöva gå igenom skärselden eftersom det betraktas som något dåligt. Det finns även många sakrament inom den katolska kyrkan. För att få möta Gud så måste man genomgå alla sju sakrament. De sju sakramenten är samma som i den ortodoxa kyrkan, alltså dopet, konfirmationen, nattvarden, bikten, äktenskapet, prästvigningen och sista smörjelsen/de sjukas smörjelse.

Dopet

Man tror att man har en arvssynd när man föds. Att man föds med synder är inget personligt utan något som man tänker att alla gör. När man döps så försvinner synden och därför är det viktigt att barnet döps så fort som möjligt efter att barnet är fött. Om barnet skulle vara dödligt sjukt vid födseln så kan man göra ett nöddop. Vid ett nöddop är det inte en prästvigd som döper barnet utan det är en lekman, alltså en person som inte är prästvigd. Man gör ett nöddop för att barnet ska få slippa dö med alla synder. Man kan även bli döpt som vuxen om man känner att man vill bli en del i kyrkan men inte blivit döpt som barn, men det är oftast när man är barn som man döps. På dopceremonin öser prästen vatten över barnets huvud och döper barnet i den heliga treenigheten, i fadern, sonen och den helige andes namn. Efter det sker en krismering där prästen smörjer olja på barnets huvud, öron, näsa och bröst.

Konfirmation

Konfirmationen är även här en förlängning av dopet där konfirmanden bekräftar sin tro på Gud. Eftersom det är en förlängning av dopet så måste man vara döpt för att få konfirmera sig. Konfirmationen äger rum efter barnets första nattvard och då har barnet gått en konfirmationsundervisning i ungefär två år innan det. Oftast konfirmerar man sig när man är ungefär 10 år.

Nattvard

I den katolska kyrkan kallar man nattvarden för kommunionen eller eukaristi. Vid nattvarden delas det ut vin och bröd som ska föreställa Kristi kropp och blod. Man går in i något som kallas transsubstantiationsläran, vilket betyder att man tänker att brödet och vinet omvandlas till Kristi kropp och blod och tappar därför sin verkliga smak och lukt. Det är bara vigda präster som får hålla i det här sakramentet och det är ett slutet nattvardsbord. Det betyder att det bara är personer som är döpta och konfirmerade i katolska kyrkan som är tillåtna att ta emot nattvarden.

Bikten

När man biktar sig så erkänner man sina synder och skulder för en präst. Man sitter i biktbås som har gallerfönster mellan sig och sen får man säga det man vill ha förlåtet till prästen. Katolikerna biktar sig oftast en eller två gånger varje år men munkar och nunnor biktar sig oftare.

Äktenskapet

VId äktenskapet så lovar mannen och kvinnan trohet till varandra och det är en förbindelse mellan de två personerna. Skilsmässa är därför inte tillåtet utan man ska hålla ihop för evigt. Det finns dock undantag, om en av parterna använt våld för att tvinga in den andra i äktenskapet så har man rätt att skilja sig. Man har också rätt till skilsmässa om en av personerna inte är döpt, eftersom man måste vara döpt för att få genomgå vigselceremonin. Sexualitet innan äktenskapet är en synd eftersom man anser att den sexuella relationen hör hemma i äktenskapet.

Prästvigningen

Prästvigningen är ett sakrament där man viger en präst för att han ska få bli ansvarig och få hålla i de olika sakramenten. En vigd präst är den enda som får hålla i sakramenten förutom när det är nöddop. Det som i kyrkan utförs av någon annan än en vigd präst saknar betydelse. När man blivit vigd till präst så måste man leva i celibat, som betyder att man inte får ha någon sexuell relation med någon. En gift man får bli prästvigd men man får inte starta ett nytt äktenskap eller gifta sig efter prästvigningen. Man tillåter inte kvinnor att vara präster och även biskopar inom katolska kyrkan lever i strängt celibat.

De sjukas smörjelse

De sjukas smörjelse kan också kallas för den sista smörjelsen. Prästen som genomför sakramentet smörjer den sjukes panna och händer med en välsingad olja, oftast är det olivolja som man använder. Efter det kommer personen bli frisk och få en bättre hälsa än tidigare. Varför det brukar kallas den sista smörjelsen är för att man även smörjer döende personer och då tänker man att man förbereder de för en död utan synder.

De tio budorden

Även inom den katolska kyrkan finns tio budord:

1. Du skall inte ha andra gudar vid sidan om mig.
2. Du skall inte missbruka Herrens, din Guds, namn.
3. Tänk på att hålla sabbatsdagen helig.
4. Visa aktning för din far och mor.
5. Du skall inte dräpa.
6. Du skall inte begå äktenskapsbrott.
7. Du skall inte stjäla.
8. Du skall inte vittna falskt mot din nästa.
9. Du skall inte ha begär till din nästas hustru, inte heller hans tjänare eller hans tjänarinna.
10. Du skall inte ha begär till din nästas hus.

Idag har katolska kyrkan 1.2 miljarder anhängare varav hälften lever i Latinamerika, en tredjedel i Europa och 200 000 i Sverige.

Protestantiska kyrkorna

De protestantiska kyrkorna uppstod när den tyske Martin Luther protesterade mot den katolska kyrkan. Han tyckte att man skulle lyssna mer på det Bibeln sa istället för att lyssna så mycket på Påven. Påven försökte stänga honom ute från kyrkorna men då var det ännu fler som hakade på Luthers åsikter. Det bildades därför en ny kyrka som kallades evangelisk-lutherska kyrkan. Egentligen hade Luther inga planer på att starta en helt ny kyrka utan han ville förändra den katolska kyrkan, men så blev det inte.

Symbolik

Protestantismen har inte någon speciell symbol som jag kan hitta men eftersom det är en del av kristendomen så är korset även här en väldigt viktig symbol.

Det som står i centrum på de protestantiska gudstjänsterna är läsningen och tolkningen av texter. Det är mycket predikande och därför är även predikstolen den främsta inredningsdetaljen. Det finns bara två sakrament inom protestantismen, dopet och nattvarden, eftersom det enligt Luther bara var de två som det fanns bestämmelser om i Bibeln. Varför det bara finns två är för att det var Jesus själv som bestämde att de skulle finnas. Däremot finns det ritualer eller heliga handlingar som man gör men man kallar det inte för sakrament.

Dopet

Även när man döps in i den protestantiska kyrkan så döps man i treenigheten och prästen öser vatten över barnets huvud. Oftast är det barndop men det förekommer även vuxendop ibland. Martin Luther menade att man föds in i en synd utan att man kan göra något åt det och därför ska man döpas för att den ska försvinna. Idag i de protestantiska kyrkorna så har man dock lugnat sig lite med det och man tänker inte längre lika starkt att alla barn föds med en arvsynd.

Konfirmation

För att konfirmera sig så måste man vara döpt. Om man inte är döpt får man vuxendöpa sig innan man konfirmerar sig. Innan konfirmationen utbildar man sig under en tid om konfirmationen och lite mer om Gud. I Svenska kyrkan är det i ungefär ett år som man utbildar sig och det börjar när man är 14 år, sen konfirmerar man sig det året man fyller 15 år.

Nattvard

Nattvarden är det andra sakramentet som finns inom den protestantiska kyrkan. Prästen välsignar brödet och vinet och delar sedan ut det till alla som är på gudstjänsten. När man fått nattvarden så tänker man att Kristus blir närvarande i det, så brödet och vinet blir Kristi kropp och blod men det behåller både sin smak och sin lukt. Nattvarden firar man för Jesus sista måltid med alla hans lärljungar. Vid nattvarden tar man emot Jesus, får förlåtelse för alla synder man gjort och blir en del av den kristna gemenskapen. I vissa av de protestantiska kyrkorna är det bara prästen som får hålla i nattvarden men i vissa andra så får även andra hålla i dem. Förr fick man inte ta emot nattvarden om man inte var konfirmerad men numer är det inte lika strikt och i Svenska kyrkan räcker det att man är döpt för att få ta emot den.

Bikten

Inom protestantismen har bikten aldrig varit något speciellt men man kan däremot få ha personliga samtal med en präst om man har något man vill berätta. Prästen eller personen inom kyrkan som man pratar med har tystnadsplikt.

Äktenskapet

I den protestantiska kyrkan är det inte lika sträng regel att man inte får skilja sig efter man ingått ett äktenskap med någon. Det är ingen helig handling utan man visar sin kärlek till varandra och lovar varandra trohet. Enligt Bibeln är det ett tips att man inte ska ha någon sexuell relation före äktenskapet eftersom en sexuell relation betyder att man vill dela livet med den personen. Det finns däremot ingen som säger att man absolut inte får utan det är bara Bibeln som uppmanar till att man ska vänta.

Prästvigningen

Prästvigningen sker inom protestantiska kyrkan men de vigda prästerna har inte lika strikta uppdrag som de måste följa som i den ortodoxa och katolska kyrkan. Det måste vara prästen som håller i de två sakramenten och ger syndernas förlåtelse. Det behöver däremot inte vara en präst som håller i resten av ritualerna. Som präst får man ha sexuella relationer och man får gifta sig.

De tio budorden

Även inom den protestantiska kyrkan finns det tio budord:

1. Du skall inga andra gudar hava vid sidan av mig.
2. Du skall inte missbruka Herrens, din Guds namn, ty Herren skall inte låta den bli ostraffad som missbrukar hans namn.
3. Tänk på vilodagen så att du helgar den.
4. Hedra din fader och din moder för att det må gå dig väl och du må länge leva i ditt land.
5. Du skall inte dräpa.
6. Du skall inte begå äktenskapsbrott.
7. Du skall inte stjäla.
8. Du skall inte bära falskt vittnesbörd mot din nästa.
9. Du skall inte ha begärelse till din nästas hus.
10. Du skall inte ha begärelse till din nästas hustru, ej heller till hans tjänarinna, ej heller till något annat som tillhör din nästa.

Idag finns protestantismen i bland annat Tyskland, USA och Norden. Anhängarna kallas för protestanter och det de har gemensamt är att de är emot att Påven ska styra över kyrkorna och vara högsta ledaren över dem.

Jämförelser

Eftersom alla tre riktningar tillhör kristendomen så är de ju i grund och botten ganska lika men det finns saker som skiljer dem åt. Katolska kyrkan och ortodoxa kyrkan är de två riktningar som är mest lika. De var samma kyrka från början men delades upp eftersom Romarriket delades upp i två delar, Östrom och Västrom. Eftersom de från början var samma kyrka så är det inte så konstigt att de lever på ungefär samma sätt. Den protestantiska kyrkan däremot skapades ju av Martin Luther i protest mot katolska kyrkan så den är mer olik de andra två.

Likheter och skillnader

• Katolska och ortodoxa kyrkan är mer strikta och har mer regler än protestantiska. De har sju sakrament som är väldigt lika. Protestantiska kyrkan däremot har mildare regler och endast två sakrament. Till exempel så är det inte förbjudet att ha någon sexuell relation innan ett äktenskap utan det är bara rekommenderat enligt Bibeln att man inte ska ha det.
• Nattvarden är lika i alla tre riktningar. Man firar nattvarden för att minnas Jesus sista måltid med hans lärljungar och vid nattvardsgudstjänsterna delas det ut bröd och vin till alla. Skillnaden mellan dem är att man tänker olika om brödet och vinet, om det är Kristi kropp och blod eller om det inte är det.
• De tio budorden är nästan samma i alla tre riktningar. De betyder ungefär samma saker men är formulerade på lite olika sätt. Man märker att ungefär samma regler är viktiga och att man i grund och botten tänker lika kring det även fast man lever på lite olika sätt.
• Katolska, ortodoxa och protestantiska kyrkor finns på olika ställen i världen. Alla tre riktningar finns i Europa, så det har de gemensamt.
• Katolska kyrkan har väldigt många symboler medan protestantiska och ortodoxa kyrkan har några varianter på kors som symboler.
• Det är bara döpta och konfirmerade personer som får ta emot nattvarden i ortodoxa och katolska kyrkan. Det var så förut i kristendomen också men numer har man tagit bort det så nu räcker det att man är döpt.
• Det var mycket strängare regler förut inom kristendomen men nu mer har man anpassat de mer efter alla och bestämmer inte lika mycket om varje person utan man lever ett mycket mer fritt liv. Livet i den protestantiska kyrkan är mycket friare än livet i ortodoxa och katolska kyrkan. 

Nyreligiös rörelse

Hare Krishna - Krishnarörelsen

Hare Krishna eller Krishnarörelsen som det också kallas är en nyreligiös rörelse som har sin grund i hinduismen. Den grundades år 1966 av en munk från Indien som hette Bhaktivedanta Prabhupada. Man tror på guden Krishna och till skillnad från hinduismen så har Krishnarörelsen ett kastsystem som säger var man hamnar efter återuppståndelsen.

Det finns många regler i Hare Krishna, det första som händer när man blir medlem är att man får en egen guru. Gurun är den som vägleder den nya medlemmen och det är den största ledaren så man måste följa alla råd som gurun ger. För att få vara Krishna-medlem så finns det några punkter man måste följa,

• Man får inte äta kött, fisk, ägg, svamp, lök eller kakao.
• Man får inte använda sig av droger och alkohol och man får inte heller dricka kaffe eller te.
• Man får inte spela på lotterier.
• Det är stränga regler mellan kvinnor och män och man får därför inte ha någon sexuell relation innan ett äktenskap.
• Medlemmarna lever som munk eller nunna fram till äktenskapet. Efter det gifter man sig eller bestämmer att man vill vara munk på livstid. Alla de här reglerna finns för att man ska lära sig att världen är en illusion och att livet som vi lever inte alltid är det sanna.

Som medlem i Hare Krishna måste man varje dag upprepa mantrat som också är den viktigaste ritualen inom krishnarörelsen. Mantrat inom Krishnarörelsen låter så här: Hare Krishna, Hare Krishna, Krishna, Krishna, Hare, Hare, Hare Rama, Hare Rama, Rama, Rama, Hare, Hare. Det här måste man upprepa 1728 gånger varje dag för att ligga bra till i kastsystemet. Krishnamedlemmarna använder sig av ett snöre med pärlor som kallas för radband. Bandet har 108 pärlor och med hjälp av det så håller de koll hur många gånger de sjungit mantrat.

Munkarna som lever i Hare Krishna har orange dräkter och rakade huvuden medan nunnorna har tygstycken lindade runt sig som kallas för saris. Eftersom man tror på återfödelse så innebär inte döden att livet tar slut utan man fortsätter leva eller så kommer man till Vaikuntha som är den eviga andliga världen. Man tänker att om man tänker på guden Krishna just när man dör så kommer man direkt till den eviga andliga världen. Man kan också komma dit om man uppfyllt alla plikter man har.

Idag finns det ca 2000 krishnamedlemmar i Sverige.